Spruta var ju snabbt avklarat, men värre skulle det bli. Idag var vi till Ortopeden eftersom barnläkaren tyckte att hennes höften "inte var helt optimala" och borde kollas för att "eventuellt göra en lätt korrigering".
Jahaja, kanske lite benövningar eller så får hon ett par stadiga byxor som hon ska ha på sig ibland, tänkte vi och åkte glatt till ortopedavdelningen.
Nähänä. Efter en ultraljudsundersäkning konstaterade läkarna att Siri har höftledsdysplasi vilket innebär att höftkulan inte sitter riktigt som den ska, vilket måste åtgärdas nu genast för att undvika att hon blir halt eller får värkande höfter i framtiden.
Så vips hade de spänt fast henne i en liten ställning. Där ska hon nu sitta 23 timmar om dygnet i fyra veckor innan vi ska på återkontroll.
Hemskt ful är den också. Även om jag var glad över att hon inte blev helt inlindad inpå bara kroppen som en annan bebis blev i samma rum.
Det är ju en bra grej egentligen, men det värker i hjärtat när man ska spänna fast henne i den på nytt var gång man bytt blöja på henne. Hon är hemskt olycklig idag. Får hoppas att det är som doktorn så glatt sade; att bebisar snabbt glömmer att de vanligtvis kan sträcka på benen och vänjer sig vid ställningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar